Jag tillbringade natten med att lida av smärta. Sedan kom Ängeln och sade: ”Jag är Herrens ängel. Jag vill att du följer med mig. Du måste bevittna något.”
Jag trodde att han skulle ta mig till Skärselden igen, som han brukar göra. Men istället gick vi och gick tills vi befann oss i en kyrka. Några heliga människor var där inne. I mitten av denna kyrka låg någon på marken, täckt av ett långt, färgglatt tygstycke. Även om jag inte kunde se Hans ansikte, visste jag omedelbart att personen var Vår Herre Jesus.
Jag gled ner på knä, rörde mig närmare Vår Herre och lyfte försiktigt på kanten av täcket. Vår Herre levde. Han sträckte ut sin hand för att söka min. Han rörde vid min hand.
Jag frågade: ”Herre Jesus, varför ligger Du på marken? Vad har hänt Dig?”
Han svarade: ”Valentina, mitt barn, de har beslutat att de ska ta bort Mig och ersätta Mitt hjärta med ett föremål av stål.”
Herren visade mig föremålet i en vision. Jag såg en stållinje som loopade runt, böjd i formen av ett hjärta och täckte Hans Heliga Hjärta. De vill ersätta Hans Heliga Hjärta med detta stålföremål.
”Vad!” utbrast jag chockad.
”Det är vad de vill göra nu”, sade Han.
Jag frågade: ”Men vilka är dessa människor? De kan inte göra så.”
Det verkade som om Vår Herre inte hade något att säga till om i det som hände. Han låg bara där.
Jag såg mig omkring och såg den Saliga Modern stå i hörnet, med böjt huvud och vänd bort i sorg. Hon såg så oerhört upprörd ut.
När jag såg mig omkring dök plötsligt blommor upp överallt. Färska blommor prydde golvet, och till och med väggarna var täckta av vackra färska blommor. De var främst vita med andra färger inslagna, och de fanns runt om där Vår Herre låg, som en matta av färska blommor. De var alla till för Vår Herre Jesus.
När jag tittade ner igen kunde jag inte längre se Vår Herre Jesu kropp, bara platsen där Han hade legat.
Jag frågade Ängeln: ”Vad betyder allt detta?”
Han svarade: ”Du ser hur mycket de trycker ner Jesus nu. Mänskligheten tycker inte om Jesus. De tror inte på Honom, och de håller Honom nere på marken. De skulle vilja att Han inte hade något Heligt Hjärta, utan ersätta det med ett föremål av stål.”
”Vet du vad det representerar? Det betyder att de inte tror att Gud finns. De stöter bort Honom och trycker ner Honom. De vill förvisa Gud från samhället.”
Jag sa: ”Det kan de inte göra. Gud är Allsmäktig och mäktig.”
Ängeln sa: ”Du måste säga åt folk att be och hålla fast vid sin tro, för nu lever ni i mycket, mycket, mycket svåra tider. Detta är gudlösa tider.”
När jag kom ut ur den kyrkan tillsammans med Ängeln såg jag fler blommor utanför, men de var inte färska. De började redan vissna. Det betyder att där inne, i Guds närvaro, finns det liv. Medan det ute, utan Gud, inte finns något liv.
Ängeln sa: ”Du ser Vår Herre, hur Han lider. Valentina, det är därför jag tog dig dit. Du måste trösta Vår Herre. Acceptera det lidande Han ger dig och säg åt folk att ångra sina synder och tro på Vår Herre, oavsett vad samhället säger om att det inte finns någon Gud. Du måste tro på Gud.”
Detta budskap fyllde mig med djup sorg och jag övermannades av känslor.
Människor ber ofta bara för sig själva, utan att offra sitt lidande till vår Herre. Istället bör de försöka trösta vår Herre genom att förena sitt lidande med Hans.