Jag är Sorgens och Tårarnas Frue. Med djup sorg följde Jag Min gudomlige Son genom hela hans liv, led med Honom och förenade Mig med Hans gudomliga offer för människhetens frälsning. Mitt hjärta har alltid levt korsfäst med min gudomlige Son, och ingen lidande har någonsin upphört att martyrisera mitt hjärta. Jag har alltid levt genomboren av smärtans svärd. Mina ögon var källor till oavbrutna tårar. Även idag lider jag över människheten som sjunker djupare och djupare ner i syndens avgrund och otlydnad mot Herren. Jag lidande att se hur människheten systematiskt förkastar alla mina uppenbarelser, tårar och varningar om bättring. Jag lider över att jag ser kyrkan alltmer förmörkat och övertaget av apostasi, vilket leder fler och fler själar till fördärv. Jag lidande över att se hur människan blir mer våldsam, ond, fiende mot Gud och Mig, och har större kärlek för ondt, synd och djävulen. Jag lider därför att Min röst faller i en öken och finner ingen eko i hjärtena. Endast en stor kraft av kärlek till Mina sorger kan rädda denna onda människheten och leda den tillbaka på fredens och frälsningens väg. Mitt hjärta ropar, men kommer någon att svara på Mina genomborande rop?
(Rapport-Marcos) "- Idag kom Frun klädd i ett purpurfärgat kappan och en svart mantel. Vid Hennes sida stod två änglar, också de klädda i purpur. Hennes ansikte bar tecken av stor sorg. Mitt hjärta brast av sorg när jag såg Ansiktet på Guds Moder sådant här".